Glad midsommar önskar jag er alla!

En av de första bilderna som jag tog och blev riktigt nöjd med! Jag gillar att den inte är så där perfekt och har det där lilla röda/lila stråket i bilden. Det gör att bilden känns levande, tycker i alla fall jag. Vad tycker ni?

Det här är Musmes ena barn och hans “fru” eller vad man nu ska säga. Vilket fall så tycker jag de är riktigt söta. Första gången Musme fick träffa dem blev han nästan rädd – de var så påträngande och ville hoppa på honom hela tiden så han flydde nästan upp i våra famnar.

Den här bilden tog jag när jag var med skolan i Tyskland år 2004. Då var jag med i ett EU-projekt så jag var i Tyskland en vecka och bodde i en tysk familj och gick på tyska lektioner. Det var rätt svårt att hänga med men samtidigt väldigt intressant och lärorikt – första gången utomlands själv, första gången att testa sina tyska kunskaper på “riktiga” tyskar. Vi besökte bland annat Köln under vår resa och såg då den magnifika Kölnerdomen. Fast, jag tror jag egentligen tycker bättre om choklad museet som ligger på en båt precis i jämte.

Ännu en söt bild på lilla Musme. Den här bilden är nog den första bilden jag tog med vår första egna digital kamera. Jag hade tagit några andra kort med en lånad kamera men jag måste säga att jag tycker mitt första kort blev riktigt bra.

Den här bilden är tagen samtidigt som gårdagens – i Bohuslän för något år sedan. Men nu är det inte prästkragar som kämpar mot vinden, nu är det vår hund, Musme. Han ser riktigt rolig ut på den här bilden och sedan att både syrrans fötter och de röda små fiskebodarna syns på bilden gör att jag tycker den verkligen är en sommarbild!

Det blåser en hel del i Bohuslän – i alla fall när jag var där senast och tog den här bilden. Gillar den riktigt mycket – ser riktigt somrig och härlig ut. Särskillt med kustlinjen på andra sidan vattnet.

Tovsippan riktigt strålar och försöker konkurera med solen

Dagens prästkrage, helt underbar enligt mig. Den är tagen på gatan hemma. Satt i kanten mellan asfalten och vår mur. Helt fantastiskt att det kan växa någonting på de få milimetrarna som det är mellan vägen och muren.

Pionerna är på väg att slå ut vilken dag som helst men än så länge är de bara knoppar. Myrorna verkar gilla dem lika mycket som jag gör, fast de går om kring på dem och jag tittar på dem…